En passionär
Varför inte kalla honom passionär. Om något för honom blev
verkligt intressant gick han in för det så stenhårt att det lyste
i hans ögon och hela kroppen utstrålade passion.
I hans matlagning gällde inga skedmått eller centiliter utan
allt tillagades på gehör och känsla. Och avsmakandet av an-
rättningen pågick i ett kör. Ansiktet visade resultatet i sura
grimaser eller glada miner. När han kände sig helt nöjd bjöd
han in alla att smaka på sin produkt av matlagningskonst.
När han målade en tavla var det som själens kraft tog över
penseln och och visualiserade målarens känslor i bilden.
Dagen efter kunde han fråga sig om det verkligen var han
själv som hade målat tavlan.
Även i hans skrivkonst märkte man att hans inre fantasi och
känslor hade en betydlig del i skapandet. Det overkliga blandat
med hans känsloliv mixade till berättelsens och huvud-
personernas verklighet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar