Morgonens eskapader.
Inges mamma Eva och farmor var på väg ut i köket. Farmor stannade till.
”Visserligen har jag sju sorters kakor, sockerkaka och bullar, att bjuda på. Men jag tror att vi behöver ordentliga mackor till kaffet i stället. Eva och jag går nu ut i köket och gör iordning dem.”
Inges pappa Adam berättade för sin son om den oro, för arbetslöshet, som hade uppstått på hans jobb sedan finanskrisen hade utbrutit.
”Vi har inte blivit varslade om permittering eller arbetslöshet. Men många tror att risken är mycket överhängande.”
”Har du berättat för mamma?”
”Jaså, du tror att jag inte vill oroa henne, men naturligtvis talar vi även om svåra saker. Men om jag säger det till farmor vet jag inte. Jag kanske väntar tills det är ett faktum."
Vid kaffet och smörgåsarna talade farmor ivrigt, mellan tuggorna, hur hennes bästa kvinnliga grannes och farmors larmsystem hade skrällt till tidigt i arla morgonstund. De hade ordnat en ringledning mellan sina lägenheter och en lampa som blinkade hos mottagaren. Grannen hade vaknat och när hon sträckte upp sina armar for den ena armen ner vid sidan lika snabbt igen som hon hade lyft den.
”Jag sprang fort in till henne, endast klädd i morgonrock, och frågade hur det var fatt. Då fick jag reda på vad som hänt. Jag vände direkt in till mig och larmade SOS. Sedan klädde jag på mig och följde med henne i ambulansen. Läkarens omedelbara diagnos var, att det antagligen handlade om, en lättare stroke. Det var bara för henne att stanna på sjukhuset.”
Fortsättning följer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar