På återseende
Han längtade ut på främmande hav
Få känna äventyret i hjärna och hjärta
och slippa från alla tjat och krav
Men skiljas från vännen gav alltid smärta
Hans längtan efter sin trängtande frihet
blev hans älskandes tvång och boja
Hennes kärlek var ännu så glödhet
Fast han hade flytt från deras koja
Kärleken liksom haven går i vågor
hårt arbete fick tränga undan det tunga
I hemmahamn samma famn
Och kärleken slog åter i lågor
Men nu var de inte längre unga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar