Blixt och dunder

Igår hade vi ett ordentligt åskväder häruppe. Det fick mig att tänka på en berättelse som jag har skrivit.


Gubben som gillade åskväder

Gubben August satt på bänken utanför servicehuset. Det hade varit en varm dag. Rentav var värmen tryckande. Han kände lite huvudvärk. I tankarna fanns bara blixtar och buller. "Det kommer att kännas bättre bara det bryter ut", tänkte han. Gubben satt förnöjd, när han såg de tunga, mörka molnen hopa sig på himlavalvet. Han var övertygad, att skådespelet snart skulle braka loss. August behövde inte vänta länge.Bara någon sekund senare stod regnet som spön i backen. Det fick honom att snabbt förflytta sig under tak. Långt borta såg han en blek blixt och bullret lät vänta på sig. Gubben fick tåla sig ännu en stund. Men han skulle få sitt lystmäte. Lite mer än August hade tänkt sig. Mittpunkten i åskan hade snabbt förskjutit sig och låg nu vid servicehuset.Han hade nu flyttat sig inomhus och satt nu som klistrad vid fönstret. Han kom på sig själv att hans blick hade fastnat på flaggstången. Då kom blixt och buller samtidigt, så att August hoppade till. Han fick uppleva när blixten slog ner i flaggstången. Fästet var kluvet mitt itu. Den blänkande toppen rullade in på servicehusets altan. Resten av flaggstången var glödande träflisor, som virvlade runt i luften. Och fönsterrutan skakade av tryckvågen. Gubben blev rädd och fascinationen med åskväder, hos honom, var just då som bortblåst.