Ensamhet

En mininovell

Gubben satt i sin lya och grunnade
Snart hade han suttit här varje dag i en hel vecka
Och glodde och blängde på telefonen och lyssnade
efter en väntad signal. Det förblev tyst. Inte ens ett knäpp
i brevlådan och en duns på hallgolvet,
fast han visste att brevbäraren var ute i trappan.
Kommunikationen uteblev.
Han var väldigt besviken. Sonen hade ju lovat att höra av sig.
Efter kvällsmaten tittade han på TV.
Där satt hans egen son, som sa till programledaren:
- Jag vill också hälsa hem till min pappa.
- Varsågod!
- Hej, pappa. Ha det så bra!

Lyckan var fullständig.
© Nisse